I arbetet analyseras några av serieöversättningens allra vanligaste problem. Analysenutgår från en kommenterad översättning av nummer 39 av Dylan Dog, ett italiensktseriealbum i skräckgenren, som är mycket populärt i Italien. Analysens syfte är attundersöka orsakerna till de olika problemen, samt vilka översättningsstrategier somlämpar sig bäst för olika problemtyper.I analysdelen diskuteras fyra av de vanligaste problemen vid serieöversättning:utrymmesproblem, bild och text som en kontext, onomatopoetiska uttryck samttalspråkliga aspekter.I analysdelen lyfts typexempel på dessa problem fram och diskuteras ingående.Av resultatet framgår att den denotativa betydelsen nästan alltid prioriteras högst,även vid serieöversättning. Detta leder till att det oftast är de minst informationsbärandeelementen som faller bort, när bortfall inte går att undvika. Eftersom texteni tecknade serier till största delen består av dialog, är det dock viktigt att behålla såmånga talspråkliga och onomatopoetiska element som möjligt.

Denna uppsats beskriver processen att försöka finna en essens i Bob Dylans musikskapande för att sedan använda denna essens i fyra olika stadier i skapandet av en färdig inspelning. Det innefattar låtskrivande-, arrangerings-, inspelnings och mixningsprocessen. Jag reflekterar över denna process och utvärderar vad som hände med mitt låtskrivande och med min musik efter applicerandet av denna ?främmande? essens.Min ursprungliga tro var att jag skulle kunna närma mig en enhetlig Dylansk essens men det skulle snart visa sig att den var betydligt mer fragmentarisk än jag väntat mig..

Hand raising is a common method in schools and a way for students to engage in the classrooms turn-allocation (Andersson & Haglund 2006, p 35), but not all benefit from it. According to Dylan Wiliam (2011) hand raising divides the students by putting the students that participate in hand raising at an advantage versus the students that do not. This study aims to examine hand raising as a phenomenon and the students and teachers thoughts about hand raising. The main research questions were:How do the students perceive hand raising?How do the teachers reflect upon hand raising?How is hand raising usedas a tool by the students?The main reference to this study has been senior lecture Fritjof Sahlströms (1999) thesis Up the Hill Backwards.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka arbetssätt som verksamma matematiklärare använder för att arbeta med formativ bedömning. Syftet är även att undersöka vilka effekter på elevernas lärande de upplever att arbetssätten har samt vilka svårigheter de upplevt med att implementera formativ bedömning. I och med den nya läroplanen samt flera stora forskningsöversikter har begreppet formativ bedömning fått stor genomslagskraft inom den svenska skolan, trots detta upplevs ämnet matematik inte vara lika formativt som många andra ämnen. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie bygger på Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för formativ bedömning. För att uppnå studiens syfte har åtta stycken verksamma matematiklärare deltagit i en kvalitativ intervju.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i ämnet svenska. Utgångspunkten är det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på den undersökta gymnasieskolan, vilket strävar efter att utveckla den formativa bedömningen. Forskningsfrågor som ställs är hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svårt att förstå i matriserna samt på vilket sätt det formativa arbetssättet skulle kunna utvecklas utifrån elevernas uppfattningar. Det teoretiska ramverk som antas är Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka består av att läraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att målet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhållande till målet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lärande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mål och kriterier delges eleverna, vilket sker i användandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut på att uppsatsförfattaren delade ut en enkät till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 på den undersökta gymnasieskolan.